Zombie

Right-o. Jag tror att jag är beredd på att återuppta mitt bloggande igen. Jag har till en hygglig grad växt ifrån min besatthet med självförbättring, även om det fortfarande ligger och tuggar i bakgrunden. Men det är ok, va. Jag svär att jag kommer att utveckla en kronisk klåda om jag inte börjar skriva av mig mer.

Den här hösten har varit en nystart på många sätt och det finns många saker att berätta om. Några är kanske till och med intressanta, vem vet? Men just den här kvällen nöjer jag mig med ett litet livstecken. Klockan är oheligt mycket/lite och den enda anledningen till att jag ens är vaken är för att jag har valvaka. Går inte att sova när världen pendlar mellan förfall och snäppet mindre förfall, dårå. Det är inte min första sömnlösa natt.

I nuläget ser det bra ut för Obama, men det är svårt att veta säkert. Fantastiskt, egentligen, att det land som ska vara västvärldens teknologiska och politiska högborg har sämre infrastruktur vad gäller val än de flesta land i tredje världen. Men det gör det ju samtidigt intressant, måste jag motvilligt erkänna.

Lite som ett pussel.