Trångmål

Konsten att förflytta sig från 47 kvadratmeter till 16 med bibehållen mängd prylar och tillfällig brist på förrådsutrymme. Compact living har fått en helt ny innebörd för mig. Jag har en hurts till skrivbordet som är avställningsplats för kastruller och samtidigt nattduksbord. Jag har ett element som även är klädhängare och DVD-hylla. Jag har en matberedare och plastbunkar i en av mina garderober, bakom regnkläderna. Jag har köpt små självhäftande metallkrokar på Clas Ohlson och tryckt fast dem överallt i mitt förbannade trinettkök för att kunna hänga upp allt skit som annars bara ramlar ner från hyllorna hela tiden. Det ligger en viss charm i det hela, eftersom det blir lite som ett pussel. Tyvärr medför det även en viss tendens att vandra runt som ett spöke i tvångshippa heminredningsbutiker för att söka efter "smarta lösningar" vilket känns som en rundspark mitt i själen.

Jag behöver sysselsättning. Något att göra, något att slå på, något att skriva om. Som inte har med marknadsföring att göra. Jag utvärderar mina alternativ, då det är mer än lite förvillande att helt plötsligt ha ett utbud att filtrera överhuvudtaget. Från hopplöshet till rådvillighet, tycks det. Men vad fan. Det kommer att ta ett litet tag till innan jag återhämtat mig från kulturskadorna jag ådrog mig i Hultsfred, men Kalmar funkar bra än så länge. Bortsett från hela den där grejen med årstider. Vintern här var mest bara en kall vindpust och lite fukt. Jag trodde aldrig att jag skulle sakna kyla, men se på fan. Jag kan fortfarande förvåna mig själv, trots allt.

Soundtrack: Det är death metal-fredag, har jag bestämt. Morbid Angel FTW: