Preliminärt Tjugohundrasjudravel
Så idioterna fick rätt och Saddam Hussein är nu avrättad. Tanken var uppenbarligen att göra det hela till en slags symbolhandling. Som vanligt. Men i slutändan, när all uppdämd självrättfärdighet svalnat så kommer faktum att kvarstå att åter igen har ett politiskt etablissemang tagit sig rätten att bestämma vem som förtjänar att leva och dö. Och det är lika sjukt och korkat vare sig det handlar om en massmördare eller vem som helst annars. 2007 står inför mänskligheten och Saddams avrättning är en relativt fet symbolhandling som tyder på att samhället politiskt sett inte kommer förbättras nämnvärt i år heller. Samma gamla informationskrig och demonstrationer av moralisk överhöghet.
Oavsett hur mycket de försöker få det att verka som att den självständiga regeringen i Irak var de som propsade för den snara avrättningen så är det helt enkelt så att de enda som hade något att tjäna på det hela är Washington. De slipper numera oroa sig för den ingående vetskapen Saddam hade om det militära stödet från framför allt USA som lade grunden för hans makttillträde. Allt för att skaffa sig en militärt stark allierad mot Khomeini. Ett flertal av de höga politiker som gav Saddam sitt stöd sitter även i USA:s nuvarande regering. Med andra ord har samma människor som godkände och banade väg för Saddams brott mot mänskligheten idag blivit hans bödlar. En genomrutten ironi som borde göra vem som helst illamående, oavsett vilken avsky man må ha känt för Saddam i övrigt.
De som tror att Saddams avrättning kommer tjäna som något annat än en martyrdöd för att ytterligare förbistra läget i mellanöstern kan ju ta och räcka upp en hand och sedan ta plats i idiothörnan. Det är nästan skrattretande att se hur många som förväntar sig att Saddams avrättning kommer att utgöra något slags startskott för Iraks återuppbyggelse. Men det är klart, så länge man förlitar sig på uddlös nyhetsrapportering så kommer det att framstå som att det var det visaste och bäst informerade politiska beslutet i världshistorien. På samma sätt som att alla irakier jublade när USA gjorde sitt intåg i landet och på samma sätt som Afghanistan invaderades för att befria de förtryckta kvinnorna.
Det är bekymmersamt, alltså. Bekymmersamt och distraherande. Just nu skulle jag mest vilja fokusera på b-uppsats och kaffe, men hjärnan vandrar.
Jag borde verkligen, verkligen skaffa mig en hobby.
Soundtrack: Sunset Rubdown - Stadiums and Shrines II
Oavsett hur mycket de försöker få det att verka som att den självständiga regeringen i Irak var de som propsade för den snara avrättningen så är det helt enkelt så att de enda som hade något att tjäna på det hela är Washington. De slipper numera oroa sig för den ingående vetskapen Saddam hade om det militära stödet från framför allt USA som lade grunden för hans makttillträde. Allt för att skaffa sig en militärt stark allierad mot Khomeini. Ett flertal av de höga politiker som gav Saddam sitt stöd sitter även i USA:s nuvarande regering. Med andra ord har samma människor som godkände och banade väg för Saddams brott mot mänskligheten idag blivit hans bödlar. En genomrutten ironi som borde göra vem som helst illamående, oavsett vilken avsky man må ha känt för Saddam i övrigt.
De som tror att Saddams avrättning kommer tjäna som något annat än en martyrdöd för att ytterligare förbistra läget i mellanöstern kan ju ta och räcka upp en hand och sedan ta plats i idiothörnan. Det är nästan skrattretande att se hur många som förväntar sig att Saddams avrättning kommer att utgöra något slags startskott för Iraks återuppbyggelse. Men det är klart, så länge man förlitar sig på uddlös nyhetsrapportering så kommer det att framstå som att det var det visaste och bäst informerade politiska beslutet i världshistorien. På samma sätt som att alla irakier jublade när USA gjorde sitt intåg i landet och på samma sätt som Afghanistan invaderades för att befria de förtryckta kvinnorna.
Det är bekymmersamt, alltså. Bekymmersamt och distraherande. Just nu skulle jag mest vilja fokusera på b-uppsats och kaffe, men hjärnan vandrar.
Jag borde verkligen, verkligen skaffa mig en hobby.
Soundtrack: Sunset Rubdown - Stadiums and Shrines II
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar